Efter en lång arbetsdag och många ärenden uträttade och ett besök hos vänner, är det så skönt att äntligen få komma hem (20:30). Jag blir glatt överraskad, för jag möts av tända fönsterlampor (det är ALLTID jag som tänder dem) och när jag kliver in slår en doft av korvgryta emot mig (min man gör en kanongod sådan). Mitt hjärta fladdrar till (som vanligt)... tänk att slippa stå vid spisen och bara få sätta sig och äta...mmmmmmm... Vi njuter av maten i skenet av 2 fladdrande ljus (som jag också i vanliga fall ALLTID tänder). Tänk att min man fortfarande kan överraska mig efter 9 års äktenskap. Jag är verkligen lyckligt lottad tänker jag och njuter av tillfället.
TACK ÄLSKLING, DETTA BEHÖVDE JAG VERKLIGEN =)
"Gå inte framför mig, jag kanske inte följer efter.
Gå inte bakom mig, jag leder kanske inte.
Gå bara bredvid mig, och var min vän"
-Albert Camus
junhe